Webbtext

Textlayout - Typografi

Utformning och layout av text är viktigt eftersom det ofta utgör en av huvudbeståndsdelarna - man kan inte undvara texten.

Textlayout på webben handlar om läsbarhet. Läsbarhet på webben handlar om det som brukar kallas "scannability". En undersökning om "scannability" finns på useit.com . Det har gjorts flera undersökningar om detta som pekar åt samma håll- väldigt få av dina besökare läser allt som står på webben utan innehållet "scannas".

Webben är ett medium där användaren styr och denne letar ofta efter något speciellt. I sin jakt på information överblickas ("scannas") sidan snabbt.

Grunden för "scannability" är överskådlighet.

Tips för bättre överskådlighet

Grundregel
Enhetlighet (sparsamt med olika typsnitt, storlekar, stilar, etc.)

Typsnitt
På skärm är s.k. sans-serifer mer lättlästa än serifer. Vanliga sans-serifer är Arial, Geneva, Verdana. Den vanligaste serifen är Times New Roman/Times.

• Högst fyra storlekar på stilen (huvudrubrik, underrubriker, brödtext, fotnoter)

Kontrast
Du bör sträva efter så bra kontrast som möjligt för läsbarheten.

Fet stil
På papper kan allt för generös användning av fet stil ge ett oprofessionellt, nästan vulgärt, intryck. På webben är toleransnivån högre. Fet stil är användbart både i rubriker och i löpande text för att exempelvis poängtera nyckelord. Den överblickande besökaren får något att stanna till vid.

• Försiktigt med kursiv, fet stil - använd en metod för att betona

Kursiv stil
Samma princip som för fet stil, men en viss försiktighet är befogad. Kursiv stil är svårare att läsa än vanligt rak stil, den har inte samma iögonfallade effekt som fet stil och den kan fungera dåligt vid utskrift.
I stället för att återge ett långt citat med kursiv stil kan du byta typsnitt. Du kan också konstant ge nyckelord ett annorlunda utseende med hjälp av ett annat typsnitt.

• Högst två typsnitt på en webbsida (ev undantag rubrik)

Styckesindelning
"En tanke - ett stycke" är en bra regel för webbskribenten. Långa förklaringar eller resonemang kan alltid delas upp i mindre delar, som bygger på varandra men ändå är avslutade.

• Text behöver luft

Listor
Uppräkningar i löpande text höjer inte läsbarheten. Utnyttja i stället tillfället att skapa en iögonfallande detalj genom att göra en lista.

Mellanrubriker
Mellanrubriker understryker textens struktur och är dessutom ett lämpligt ställe att sätta ankar-länkar på, d.v.s. länkar inom en sida.

Indrag
Ett tredje sätt att markera citat m.m. är indrag (text indent). Det flyttar ett stycke in från vänstermarginalen och ger en tydlig grafisk signal om att detta stycke skiljer sig från kringliggande text.

Radlängd
Texten i din tidning är inte spaltindelad för att det är snyggt, utan för att det finns en gräns för hur långa rader ögat kan följa. Ett normalt mått är 60-80 tecken. På webben är spalter inte att rekommendera, men radlängderna ska därför inte flyta upp till flera hundra tecken. Exakt hur lång en rad ska vara beror bl.a. på fonternas storlek och radavstånd.

Slutligen, använd inte…
Understruken text om det inte är en länk.
Olika färger på texten - text som bryter mot färgen på din brödtext (oftast svart) tolkas naturligt som länkad text.

Skriva för ökad läsbarhet

Det journalistiska hantverket kan lära webbskribenten mycket - oavsett vad webbtextens syfte är. Den journalistiskt skrivna texten har kvalitéer som gör den mycket väl lämpad för webben.

Fördelar med att skriva journalistiskt

• Den lyfter fram det viktigaste först, vilket den överblickande besökaren uppskattar.
• Den är konkret.
• Den förmedlar det speciella och oväntade, vilket väcker intresse.
• Den är effektiv och förmedlar budskapet snabbt.
• Den ökar trovärdigheten, t.ex. genom att den naturligt stödjer påståenden med fakta.

Hur skriva journalistiskt

• Betona det viktigaste
• Skriv en bra rubrik och ingress (även interaktivt exempel för rubrik)
• Skriv begripligt
• Skriv kort
• Skriv i fallande prioritetsordning

Betona det viktigaste
Att lyfta fram det mest väsentliga kan vara mycket lätt. Om du säljer en tjänst som ger besparingar för kunderna är det förmodligen ingen tvekan om att besparingen är det viktigaste. Men det kan också kräva självrannsakan att välja en detalj ur en längre text eller tanke. Ändå är det precis vad du måste göra.

Skriv en bra rubrik och ingress
Rubriken kan vara det enda besökaren läser om den inte är bra nog. Att skriva en bra rubrik är tätt sammanbundet med "viktigast-först". Det som är viktigast ska vara med i rubriken. Tänk på att din rubrik ofta är den länktext andra väljer när de vill länka till din sida. En bra rubrik är kort och begriplig.

I ingressen, textens första stycke, fullföljer du rubriken. Du arbetar här fortfarande med att locka till läsning. Att ingressen har denna uppgift är en ganska ny företeelse och länge var den en sammanfattning av texten. På webben finns faktiskt goda argument för att ta ett halvt steg tillbaka och ge ingressen en mer sammanfattande karaktär. Det underlättar för besökaren som vill överblicka din sida.

Låt oss säga att ingressen på webben kan vara en intresseväckande inledning som samtidigt ger en översiktlig bild av textens innehåll.

Skriv begripligt
En av de viktigaste journalistiska uppgifterna är att förklara och göra begripligt, och även detta kan webbskribenten använda och dra nytta av.

Eftersom vi surfare har en tendens att följa "minsta motståndets lag" är behovet av detta ännu större på webben än i tryckta medier. Det kan räcka med ett obegripligt ord för att vi ska klicka oss till nästa webbplats. En text som är fylld med svåra ord får nästan säkert denna effekten.

Skriv kort
Att skriva kort handlar om att våga göra urval. Det är din uppgift att sortera vad som behöver vara med i texten. Och det betyder att du måste vara beredd att offra både information och formuleringar som du kanske är riktigt nöjd med, men som inte är nödvändiga för sammanhanget.

Med webbens hypertext ges vi stora möjligheter att hjälpa läsaren genom att dela upp text på flera sidor eller länka inom en sida. Detta ger bra förutsättningar för att skriva kort om varje enskild del.

En vanlig (miss)uppfattning är att vi på webben måste skriva så kort att läsaren inte behöver scrolla, d.v.s. bläddra i texten med hjälp av rullningslisterna i webbläsaren. Fler och fler anser nu att det stadiet är passerat. Idag kan och vill den vanlige surfaren scrolla om han tror att fortsättningen är intressant och relevant för honom.

Skriv i fallande prioritetsordning
Den fallande prioritetsordningen betyder, förstås, att det viktigaste kommer först. Den betyder också att ditt arbete med att rangordna innehållet fortsätter även efter ingressen. Det blir inte lika tydligt och i brödtext kan du skriva resonerande med korta utvikningar, men principen är den samma. Ju viktigare det är (för läsaren), desto högre upp i texten.

Två anledningar till detta är:

1. Vi har vant oss vid att läsa texter med denna strukturen.
2. Inom nyhetsjournalistiken började det som en nödvändighet eftersom telegraflinjen när som helst kunde brytas av. Då fick texten vara strukturerad så att det som kom igenom var det mest väsentliga - i fallande ordning.

Det samverkar med surfares beteende. Den som letar efter information på webben går från sida till sida. Trots att du numera kan räkna med att människor är villiga att scrolla, gör vi det inte utan anledning. Göm alltså inte ditt budskap efter mindre intressant material.

Checklista för webbskribenter

Ett bra tips är att skapa en liten lista som du alltid kontrollerar dina texter mot innan du publicerar dem. Hur din lista ser ut beror på dina styrkor och svagheter, och naturligtvis textens karaktär.

Här är ett antal möjliga punkter.

• Fungerar texten på skärm?
• Har du delat upp texten? Gett läsarna möjlighet att överblicka den?
• Ger texten sammanhang?
• Framgår det vad du vill? Finns det tillräckligt med bakgrundsinformation? Länkar du till det läsaren kan behöva veta?
• Kommer det viktigaste först?
• Ger du läsaren en chans att direkt avgöra om innehållet intresserar honom? Lyfter du fram det oväntade eller speciella?
• Är texten konkret?
• Nämner du fakta som underbygger dina slutsatser? Kompletterar du abstrakta resonemang med exempel?
• Är det rätt för målgruppen?
• Passar ämnet? Förstår de facktermerna?
• Är språket korrekt?
• Inga felstavningar? Ingen "svengelska"?
• Är språket bra?
• Inga onödigt långa meningar? Har du använt mer begripliga synonymer till svåra ord?
• Är sidtiteln bra?
• Beskriver den sidans innehåll? Är viktiga nyckelord med?

Och kom ihåg: Skriv för mediet. Skriv begripligt. Skriv för målgruppen.

Källor:

webbpennan.com , jättebra sida där det mesta på denna sida kommer ifrån

Riktlinjer för utformning av webbplatser, www.nada.kth.se

How Users Read on the Web, www.useit.com