Hur kan då meddelandena komma till rätt dator? Först och främst måste det ju komma till rätt nätverk av alla de nätverk som är ihopkopplade till Internet, sedan måste det hitta fram till rätt dator. Adressering löses genom att varje Internet-ansluten dator har ett s.k. IP-nummer . IP-numren fungerar på Internet ungefär som telefonnummer gör för oss när vi ringer.
Första hälften av IP-numret består av ett nätverksnummer (kan ungefär jämföras med lands- och riktnummer) och resten är ett datornummer inom nätverket (motsvarande våra telefonnummer). Ett IP-nummer ser ut något i den här stilen:
IP-numret kan vara fast (för datorer med fast uppkoppling till Internet) eller tillfälligt (för datorer med uppringd anslutning).
För att datorer av olika typ ska kunna kommunicera med varandra har man utarbetat kommunikationsspråk som olika sorters datorer ska kunna förstå, s.k. protokoll. På Internet används ett protokoll som kallas TCP/IP (Transmission Control Protocol/Internet Protocol). TCP sköter om uppdelningen och sammanfogning av det som skickas i paket, medan IP har ansvaret för att meddelandet kommer fram till rätt plats.
Dataöverföringen på Internet sker via fasta fiberoptikledningar, satellitlänkar eller vanliga telefonledningar. Trafiken fungerar ungefär som biltrafiken i ett land: Om en kommunikationslinje är upptagen söker sig paketen automatiskt en annan väg.
Domänadresser är uppbyggda enligt standarden
datornamn.domän.toppdomän
t.ex. www.vgy.se
Systemet med domänadresser är ett sätt att dela in Internet i grupper eller domäner. En domänadress läses i princip från höger till vänster. Den delen som är längst till höger visar toppdomänen, d.v.s. i vilken typ av organisation eller i vilket land som datorn finns. I vårt fall är toppdomänen .se, vilket anger att vi ska till en dator som ligger i Sverige.
Stiftelsen .SE delar ut svenska domännamn.
Vanliga toppdomäner i USA är com för handel, edu för utbildning, gov för statliga institutioner, mil för militära institutioner, net för nätverk osv. En del av dessa, t.ex. com och net används dock nuförtiden runtom i hela världen. Utanför USA används bara två bokstäver för att identifiera toppdomänen: t.ex. au för Australien, se för Sverige, uk för Storbritannien och fr för Frankrike.
Ett steg till vänster finns namnet för domän, som talar om vilken organisation eller vilket företag som äger datorn där webbsidan finns. Här är det Värmdö gymnasium som avses, vilket vi ser på namnet vgy.
Samma företag kan ha flera datorer anslutna till Internet. Varje dator måste därför ha ett eget unikt datornamn (benämns ofta nodnamn eller bara nod), så att olika datorer inom domänen kan skiljas åt. Datorn i vårt exempel rymmer Värmdö gymnasiums webbsidor, och har därför kallats www. Om Värmdö gymnasium hade ännu en Internet-ansluten dator med webbsidor, kunde man kallat den t.ex. labb. Webbadressen till den skulle då bli
labb.vgy.se
En Internetadress kallas ibland för en URL (Uniform Resource Locator), och är uppbyggd enligt standarden
<protokoll>://<datornamn>.<domän>.<toppdomän>/<sökväg i datorn>
Ex.
http://home.netscape.com/comprond/mirror/index.html
Den första delen, http:// i exemplet, anger det protokoll som skall användas. Vanligast är http:// som anger att det ska hämtas ett WWW-dokument med hypertextlänkar.
ftp:// anger att vi skall titta i ett filarkiv.
http://home.netscape.com/comprond/mirror/index.html
Nästa del, mellan de två första "/" och nästa "/", anger domännamn för den dator där informationen finns.
http://home.netscape.com/comprond/mirror/index.html
Nästa del, från första "/" till sista "/" anger sökvägen i katalogerna för det dokument man söker. Här ligger dokumentet i katalogen mirror, som i sin tur ligger i katalogen comprond.
http://home.netscape.com/comprond/mirror/index.html
Den datorfil, eller resurs, man vill åt. I detta fall är det en fil med namnet index.html.
E-postadresser är uppbyggda enligt standarden
användarnamn@domän.toppdomän
t.ex. rutger.jonaker@vgy.se
Till vänster om @-tecknet står personens användarnamn, och till höger står domännamnet för den dator där personen har sin e-postbrevlåda. @ uttalas på engelska "at", alltså "på" i svenskan. Detta ger alltså utläst i exemplet e-postadressen "anvandaren rutger.jonaker med brevlåda på datorn vgy.se".
Domännamnet talar alltså om till vilken dator brevet ska skickas. Den mottagande datorn letar sedan fram användarnamnet och delar ut brevet till rätt e-postlåda.
Vid fast uppkoppling har man en fast kabel som är direkt kopplad till en Internetdator. Det är sådan slags uppkoppling vi har här i skolan. Snabb överföringshastighet 0,5 - 10 Mbps.
Det som de flesta har hemma. För att komma ut på Internet så måste man först ringa upp sin Internetleverantör (t.ex. Telia, Tele2 etc.) via telefonnätet för att via deras fasta ledning bli uppkopplad till Internet. Långsam överföringshastighet 56 eller 28,8 kbps.
© Dagens datum och ditt namn (så fint du kan!)